London

2015-05-30 / 16:01:00

Vilken resa!
Helt underbar och jag skulle gärna åka tillbaka. London bjöd på allt från god mat till otroliga sevärdheter.
Jag har velat åkt till London väldigt länge, för att se den värld jag så länge har fascinerats av. Jag ville se alla ställen där Anne Boleyn, Henry den åttonde och drottning Elisabeth den första hade befunnit sig.
 
Så.. min resa började i Svallet med tåg, i Sthlm möttes jag och päronen innan avfärd till London och Heathrow.
Därefter blev det avresa med tunnelbana till Russell Square, där hotellet (jämfört med Rom hehe -internskämt-) var enkelt att finna.
 
Englands väder dessa dagar skiftade ganska mycket. Men jag vill påstå att sommaren blommade där och jacka var endast någon man behövde på kvällskvisten och (såklart) den dagen då det regnade.
 
Första kvällen hittade vi en liten fin park. Här fick vi se Englands stora gråa orädda ekorrar samt Mahatma Gandhi i statyform, med blommor nedanför hans fötter. Växtligheten var stor och vi hittade t.o.m en buske som päronen har som krukväxt hemma.
 


Några av bänkarna i parken hade minnesmärken uppsatta på dem.



Efter en natt i en ohyggligt hård säng, begav det sig till Madame Tussauds.

 
Ett ställe som verkligen överraskade!
Men vi hade tur som åkte till denna stad i lågsäsong, kan tänka mig köerna och den massa som annars finns på sådana här ställen.
 
Men jag träffade på några (men ack så stela) favoriter här:
 
 


Elizabeth den första, drottning av England efter sin bror Edward och syster Mary. Dotter till Anne Boleyn, Henry den åttondes andra fru som han beordrades halshuggning av men som han även bröt med den katolska och Romerska kyrkan och påven, på grund av.


Henry den åttonde.
 


Mary Stuart, drottningen av Skottland som Elizabeth beordrade halshuggning av. Mary hade anspråk på den engelska tronen och var ett hot för Elizabeth.. men hon fick någon sorts revanch.. längre ned i inlägget får ni veta hur.




Väldigt intressant att få se Marie Antoinettes blad som hon halshöggs med, även om det såklart också är tragiskt.

Något som var väldigt kul och överraskade med Madame Tussauds var detta! Likt "Junibacken" fick man åka i en liten taxi som tog sig runt i Englands historia.

 
Allting på den lilla resan rörde sig och vi fick veta allt om historien om London och England. Efter denna tur, fick vi gå in i en stooor biosalong med en bioduk som täckte hela det runda taket. Vi fick se en 10 minuters lång 4D film med alla Marvel-figurer. Otroligt kul faktiskt! 
Själv har jag aldrig gått på 4D förut, så det var grymt roligt att känna när en gubbe tryckte fram knivar ur sina händer kände man hur något stack in i ryggen, eller när det regnade så kom den vattenstänk, när Spindelmannen sköt ut nät så kom två hårda luftstrålar från varsin sida huvudet.
 
Något helt extra helt enkelt!
Efter showen fick vi gå till Star Wars avdelningen. Vilket även den var jättekul att få se (Star Wars fan som man är).
 


"Why so grumpy Anakin?"
 


I'm a thinker, not a doer.
 
 
Riktigt bra var det helt enkelt och jag skulle gärna rekommendera det. Men det var mycket trånga utrymmen, så åk gärna hit i lågsäsong (vi åkte helgen efter Kristiflygare).
 
 
På övre kortet skymtas Big Ben och på undre London Eye.
 
Big Ben till vänster och till höger är Westminster Abbey, en kyrka som är stor betydelse i de kungliga kretsarna i England även om den nu för tiden är självförsörjande.
 
 
Röda bussar och stora hus, överallt. Övergångsställena kan vara diagonala och allt är snordyrt. Men fint!
 
Här nedan ses S:t Margrets kyrka och efter den, några bilder på stotliga Westminster Abbey, men mer om den krykan längre fram, intressanta saker minsann.
 
 
En hemskt trevlig stad måste jag ännu en gång påpeka. Älskar verkligen att jag fick använda mig av engelskan så mycket jag bara önskade. Lite shopping blev det också! Men ni alla som känner mig vet att jag inte är en shoppaholic, så lite betyder verkligen lite. En topp på Primark (Londons H&M som även väljer att packa allt i papperspåsar - Verkligen smart i ett land där det regnar 70% av tiden ;>). Primark rekommenderas dock, mycket fint och inte dyrt. Investerade även i en liten rund téburk.
 
Men hör och häpna gott folk!
Landet som jag trodde stod för ordet TEA dricker i princip bara Earl Grey! Jag må ha otur i mitt sökande efter bra té (som inte fanns i affärer vill säga) men jag blev förvånad och lite besviken på utbudet.
Jag förväntade mig hyllor med tusen tésorter vart jag än gick. Men vad fick jag? EARL GREEEYY, det tråkigaste tét EVEERR.
Men något som var lite roligt var ändå att det faktiskt fanns té lika självklart som kaffe i självtagningstermosar.
 
Hur som helst. Vi har gått väldigt mycket dessa dagar (rekommenderar plåster och skavsårsplåster och bra skor!), men vi har med andra ord även fått se mycket.
Här har vi Piccadilly Circus (kan fortfarande höra detta ord sägas med brittisk kvinnlig accént från tunnelbanans uttjatande).
Kanske kan liknas med New York?
 
 
Efter detta tog vi oss hem till hotellet och avnjöt en middag i stillhet.
Dagen därpå, andra dagen i London. Tog vi oss till Towern.
men innan dess hann vi kika på lite monument efter andra och första världskriget (om jag inte missminner mig) till de människor som dog till sjöss.
 
 
 


Tornet ni ser, är ett torn som precis håller på att byggas. Måste säga att arkitekturen i denna stad är helt otrolig.

 
Towerns yttermurar och fd vallgrav.
Towern har inte alltid varit ett fängelse, utan även kungligheter har bott här. Det var heller inte alltid så att de som var fängslade hade det dåligt ställt, utan kunde ha det riktigt bra.
Under de mest häktiska tiderna (1500 isch) visste man aldrig vem som skulle bli härskare, det kunde nämligen vända snabbt, därför var man noga med att alltid visa respekt för högadliga fångar.

 
Tower Bridge

 
Det fanns olika sorters torn i Towern. Bland annat ett torn kallades för "bloody towern" det var här som det sägs att Rickard den tredje (inte Lejonhjärta som var Rickard den förste) tog ihjäl två bröder (9 och 12 år gamla) i detta torn. Pga att dessa var tronföljare. Man såg aldrig till barnen igen efter att de fängslades och någon gång under senare årtionden hittade man skelett efter två unga pojkar under en trappuppgång i Towern.
 
 
The White Tower. Det äldsta av det äldsta, detta byggdes någon gång på 1000-talet och här har många kungligheter genom tiderna bott. Towern har som sagt inte bara varit ett fängelse eller avrättningsplats (dock avrättades flest människor på Tower Hill, utanför murarna. De människor som var för viktiga avrättades inom murarna ifall att någon skulle försöka rädda dom).
 


Elizabeth den andras emblem hänger över denna byggnad. Här inne fick vi se kronjuvelerna över nutiden och en del gamla tidens drottningar och kungar. Många av juvelserna återanvänds i de nuvarande. Det sägs att några av Elizabeth den förstas pärlor finns i Elzabeth den andras kungakrona.

 
Minnesmonumentet av de tio som avrättades här på innergården. Bland annat Anne Boleyn och Catherine Howard som båda var drottning och fru till Henry den åttonde.
 
Om man går runt minnesmonumentet kan man läsa:

Gentle visitor pause awhile, where you stand death cut away the light of many days, here jewelled names were broken from the vivid thread of life, may they rest in peace while we walk the generations around their strife and courage, under these restless skies.

Jag måste erkänna att jag blev tagen av denna plats. Jag har läst så mycket om Anne Boleyn och har alltid tyckt att hon behandlades så avskyvärt och anser att hon var den rättmätiga drottningen. Hennes historia är otroligt intressant men även hemskt sorglig.
Känslan av att vara så nära var både sorglig och intressant på samma gång.

Jag försökte ta in hur det måste ha varit att vara Anne, att gå på dessa stenar att se sin egen avrättningsplats. Hur Elizabeth den första skulle kunna ha känt när hon överlevde sin far, gick på dessa stenar och fick revanch genom att bli otroligt omtyckt som jungfrudrottningen av England.

 
På det övre kortet till vänster ses St Peter ad Vincula, ett kapell där Anne Boleyn finns begraven. Här vilar även Catherine Howard och andra mycket kända personer från den här tiden. Vi fick inte ta kort inne i kapellet, men Annes namn står längst fram på golvet i altaret. Denna dag stod det en korg med rosor på hennes namn, då det var årsdagen för hennes avrättning någon dag innan vi kom.
 
 
Korparna på Towern är berömda! Det sägs att skulle korparna lämna Towern så är monarkens och Towerns fall. Därför finns de kvar här än idag. Dock läste jag någonstans att man även har klippt deras vingar så dom inte kan flyga så långt om dom blev utsläppta.
 
Därefter gick vi till The White Towern, där mycket gamla rustningar och vapen fanns bevarade.
 
 
Något som var väldigt kul att se men som vi inte hade förväntat oss, var lite skådespeleri som vi hamnade mitt i. Det var fyra skådisar varav en spelade en hovdam som tyckte bättre om Catherine av Aragonien (Henry den åttondes första fru) än Anne Boleyn, En spelade Master Cromwell en man som spelar en central roll i historien som en av kungens närmaste män denna tid, Anne Boleyn samt Anne Boleyns bror.
 
 
Det var jättekul att få se hur de gick in i sina roller och i princip aldrig gick ur dom heller. Hur hovdamen råkade försäga sig till Anne och hur hon dubbade sin bror etc... Väldigt kul!
 
 
Förrädarnas port - Det var denna port som t.ex. Elizabeth den första togs igenom från Themsen när hon fördes i hemlighet till Towern på order av sin syster Mary. Syskonkärleken på denna tid var inte att leka med!
 
Efter en mycket intressant tid på Towern kikade vi på Tower Bridge, en fin skapelse. Men jag blev lite besviken att dom målat den blå.. kändes inte riktigt rätt. Men men.. fin var den i alla fall.
 
 
Vi fortsatte vår tripp för att hitta någonstans att käka..
 
Vi hittade ett kanonställe på Covent Garden (om jag inte missminner mig) som hade underbar italienskmat. Speciellt deras Tiramisu som nog var bättre än den i Rom tom.. Krämigt god!

Därefter gick vi hemåt igen. Älskade dock denna kille (ses i mitten) som hade hittat en kona att nynna i, vi fick höra "Flintstones" några gånger minsann. Väldigt innovativt.

 
Den här fontänen etsade sig fast i vårt minne. Inte bara för dess design utan kanter utan för att en man på cykel skrek ett triumfierande skrik och cyklade rätt igenom den. Haha! Vi och alla andra i denna lilla park skrattade åt denna galning, han förgyllde verkligen vår kväll.
 
Självklart poserade vi även med telefonkioskerna.
 


Sista dagen! Måste säga att våra förväntningar på det här hotellet Royal National hotell var låga. Vi hade läst skit om det helt enkelt men tänkte att eftersom vi ändå bara ska sova där så spelar det ingen roll. Men vi blev positivt överraskade! Även om jag tyckte att min säng var superhård, så var allt annat superbra. Frukosten bestod av små brödbollar/bullar, rostat bröd, smör, massa sylt och marmelad, filéade apelsiner och grapefrukt, mjölk, müsli, flingor å kaffe å té.
Helt okej! :)

Men vi började vår sista dag på Westminster Abbey. Även om det var dyrt var det en grymt bra grej att gå på. Vackert och otroligt stort är det där inne. Massor med statyer, gravar och utsmyckade fönster.



Här inne fick vi ta en "guide" vilket är typ en hörlur där du klickar in ett nummer där du står, så får du veta mer om det som finns runt om i kyrkan. Vi fick bland annat se "den okände soldatens grav" ett minne av första världskriget, kröningsstolen som Elizabeth den andre kröntes i, flera monument av olika poeter och musiker bland annat Shakespear och Jenny Lind (operasångerska från Sverige).

Men det viktigaste här var: Henry den sjundes grav som var stor och ingallrad i "The Lady Chapel" tillsammans med hans fru Elizabeth. Här fanns även ett hål i kyrkan som blev efter bombningarna på andra världskriget, annars hade krykan klarat sig bra.
Elizabeth den förstes grav fanns i ett litet sidorum. Den pryddes av en kvinna som skulle föreställa henne med ett valv om kring sig. Väldigt fin och stor. Dock vilar även hennes syster Mary bredvid henne i denna grav. Mary som även kallas Bloody Mary under sin tid.

Varför hon kalldes så var för att hon var flitig med att avrätta protestanter. Det var otroligt viktigt med religion på denna tid och stod du på fel sida så var det inte nådigt.
 
På andra sidan trappan av the Lady Chapel och på motsatt sida av Elizabeth finns ett annat sidorum där Mary Stuart är begravd. Hennes grav är minst lika fin som Elizabeth. Det var nämligen så att den som byggde dessa gravar var tronarvingen efter Elizabeth, vilket var James, Mary Stuarts son. Elizabeth aka Jungfrudrottningen var en stark kvinna som inte tog någon man, eftersom hon visste att hon då inte fick styra eller ha någon åsikt. Elizabeth valde aldrig någon som skulle komma efter henne, men lotten föll på James som i sin tur självklart var arg på Elizabeth för att ha avrättat Mary, därför gjorde han gravarna minst lika fina.
Jag tror även att det var hans idé att Elizabeth och Mary Tudor skulle begravas bredvid varandra.
 
Självklart anser jag att Elizabeth borde ha haft en mycket finare grav.. men men.. man kan bara hoppas att alla dessa kungligheter vilar i frid.
 
Jag gick fram till en guide efter att ha tittat i kyrkan ett bra tag och frågade mer om Elizabeth och Mary Stuart. Men jag fick även veta att Anne of Cleve ligger begravd i Westminster Abbey. Det gjorde mig lite glad faktiskt. Anne of Cleve var Henry den åttondes fjärde fru. Man hade skickat över ett porträtt till Henry av Anne, porträttet var väldigt vackert ansåg Henry och skickade efter Anne att gifta sig med... Men när Anne kom fram var hon (enligt Henry) väldigt ful och porträttet gjorde henne inte till rättvisa. Någon fick ett huvud kortare pga detta, men Anne och Henry skildes i frid och Anne blev sedan en vän till familjen istället. Därför fick hon även en grav i Westminster Abbey.
 
Henry den åttonde finns dock inte begraven här utan vid sin tredje fru Jane Seymore vid Hamton Court. Jane gav Henry hans efterlängtade son, vilket gjorde att han såg henne som sin rättfärdiga hustru och det är också skälet till att han gjorde sig av med Anne. Jag tror att historien hade sett annorlunda ut annars faktiskt.
Ödet valde dock att Jane dog strax efter Edward var född och ja... ni kan nog gissa att Henry inte kan ha mått så bra.. Edward levde själv en väldigt kort tid innan Mary och därefter Elizabeth tog över tronen. Så jag hoppas faktiskt att Anne och Elizabeth ler lite i sin själaro, som tillslut fick rättvisa.

 


Efter den historielektionen blev det mat! Fish and chips! Hua!
Detta är något ni kan äta bara för att äta, men jag rekommenderar det inte.. även om det var kul att prova.


Vi gick vidare till SOHO och Chinatown. Där kycklingarna hängde i fönstrena och tårtor uppradade i ett annat.


Mamma hade läst på om ett bra café i närheten så vi tog oss dit. Det var verkligen det mest charmiga caféet med så mycket personlighet jag någonsin skådat.
Här fick vi även lära oss att man inte säger "black tea" efter som det är underförstått när man säger "tea", jag trodde dock jag skulle få välja té här.. men icke. Hur som helst var det gott.

 
Himla roligt té var det dock.. för när kannan var slut kom det ut en hög med små bruna pluppar? Jag höll på å dö, såg förhimla roligt ut.
 
Vi fortsatte vår färd till the the british museum, ett museum som är helt gratis men ganska ologiskt och har knasiga öppettider.
 


Det mest intressanta här inne var en liten ask som sas tillhöra Tristan och Isolde samt en ring som skulle tillhöra Rickard den förste (Lejonhjärta).

 
Därefter besökte vi Amiral Nelson på Trafalga Square. Han slog Napolion på 1800-talet och hyllades som en kung. Någon högre staty kunde de inte bygga dock ;)



Älskar det här övre kortet! Gissar dock att det kan ha varit ett brudpar som fick denna utmaning.



Därborti skymtas Big Ben!
 
Några dagar eller timmar bort, var även ett lopp som skulle springas. Lite roligt att få se all utsmyckning med flaggor.


Sen blev det gångväg till Böcklinghampalatset ;)
Monumentet precis innan slottet är tillägnat drottning Viktoria som regerade på 1800-talet.
 



Drottningen var hemma denna dag.



I Hyde Park fanns många djur och växtligheter. Svarta svanar hade jag aldrig sett t.ex.



Efter en middag nära hotellet var vår dag slut. Dagen efter tog vi oss med tunnelbanan till flyplatsen, käkade frukost (pesto på macka var en hit!) innan vi tog flygplanet hem igen.



Det har verkligen varit en fantastisk resa och jag är så tacksam att jag fick följa med. En resa som gav allt jag har läst om, verkliga bilder.

När jag kom hem till Svallet igen efter många timmar, var jag tvungen att se mig omkring på husen. Å jag må nog påstå att vi har fantastiskt fina hus här vi med, de finns inte bara i London minsann.

 
 
//Erika
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0