2017-06-20 / 16:30:00

Under gårdagskvällen befann jag mig i centrala Sundsvall. Jag gick över en bro byggd av sten och stannade upp för att se ut över de små vågorna som bildades i vattnet som rann nedan för mig. G:A kyrkan stod ståtlig i solstrålarnas sken och människor som mötte min blick såg allmänt glada ut.

 

Jag hade haft en sämre dag. Humöret gick upp och ned och var inte helt på topp. Ändå var det något som gjorde att mitt känslominne ville etsa sig fast vid just det här ögonblicket.

 

Temperaturen utomhus var runt 20 grader. Vinden var varm och den smekte min kind försiktigt innan den passerade och fortsatte framåt. Öronen vägrade ta in ljud som inte var relevanta. Det kändes som om jag hade lock för öronen. Jag befann mig i en känsla av lugn, andades djupt medan den behagliga värmen och vinden kramade om mig. En värld i slowmotion, där ingenting kunde nudda mitt sinne.

 

Mina steg förde mig in i en stekhet bil och till tonerna av Mix Megapol suddades kanterna till känslominnet ut. Men på något sätt etsade sig känslan ändå fast. En liten stund av måndagskvällen att komma ihåg, ett litet men fint minne att spara på.