2017-12-22 / 12:00:00

Det närmar sig kära vänner... Julen står för dörren och diverse förväntningar har bakats och polkagrisar krossats. Någon har saltat sin sista gurka och någon tryckt ur det sista ur majonästuben. Någon har bränt sig för tredje gången på en het plåt, någon har förbannat tejprullen när tejpen återigen dragit sig till rullen istället för den taggiga-knivgrejen. En katt har snott presentsnöret för 19:90 på Konsum, en hund magpumpas hos en veterinär efter att den satt i sig en Aladdinask.. men allt gick naturligtvis bra. Någon funderar på konceptet vitjul och en annan provar det där recpetet på skumtomtesprit som de sett på Facebook. Ett barn klämmer på paketen som hen hittat bakom byrån i dess föräldrars sovrum, en annan önskar konserverade mandarinklyftor på julbordet.

 

Den sistnämnda barnet är jag. Älskar mandarinklyftor på burk och äter sällan allt kött som dukas upp på det stora bordet. Önskade alltid gurka, majs och mandarinklyftor som barn. Sen tror jag att jag åt det, sötost och tunnbröd. Nu när smaklökarna har växt till sig en aning äter jag faktiskt mycket mer.. favoriten är nog den gravade laxen som min pappa är grym på att fi(sk)xa.

 

 

Hur som haver så ser jag framemot att få andas ut och inte ha något annat att fokusera på än nuet.

 

Men jag måste få visa er hur fint vi hade det här om dagen när vi firade den Internationella Julhuvudbonadsdagen. En fantastiskt fin dag som jag själv råkar vara grundare i.